Fanny och Julia

Jag födde dig raring, du kom ifrån mig
Och hela mitt liv ska jag älska just dig
Din hy är så fjunig din kropp är så varm
Jag håller dig nära intill på min arm

Du somnar så nöjd och så trygg vid mitt bröst
 Jag nynnar små visor till glädje och tröst
Gyllene lockar och ögon så blå
Knubbiga armar och fingrar så små

Din hand i min hand, ditt gurglande skratt
För mig är du lyckan, en värdefull skatt
Du växer var dag, liten blir stor
Jag gläds åt din framgång, jag är ju din mor

Jag räddar från spöken som kommer om natten
 Jag vänder din kudde och hämtar dig vatten
 Snart springer du lätt på smidiga ben
Och kroppen blir knotig som förr var så len

 Du pratar och skrattar och sjunger och gråter
Jag tröstar, förmanar och lyssnar, förlåter
 Du frågar om livet och allt runtomkring
 Jag svarar på allt och på ingenting

Du börjar i skolan med ryggsäck och allt
Och vantar och mössa ifall det blir kallt
Jag står där i fönstret och ser hur du går
 Jag ler fast i ögonen skymtar en tår

 Vart tog de vägen, de år som försvann
 Vad stor du har blivit, vad mycket du kan
Snart blir du förälskad och kinderna glöder
Och sen blir du sviken och hjärtat det blöder

 Jag tröstar och lyssnar och minns alltför väl
Hur sårbar man är i hjärta och själ
Snart flyttar du ut, strax lämnar du mig
Och livet går på, fast nu utan dig

 Vi träffas ibland, du gör små besök
Du sitter som förr vid mitt bord i mitt kök
 Får nybakta bullar och dricker choklad
 De minnena värmer, de gör mig så glad

 Och nu har du gift dig, har egen familj
 Och jag har små barnbarn som jag tittar till
 Fast pannan den rynkas och håret blir grått
 Så minns jag med glädje de åren som gått

Jag tackar för lånet - för stort och för smått
Du är den vackraste gåva jag fått!

image346

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0