måndag 8/11

Godförmiddag.. eller lunch kanske. Idag har jag tvättstuga här fram till klockan femton. J och lillan har åkt och kollat hennes öron hos läkaren för vi tycker hon har blivit så högljudd. Ska kolla om hon har en vaxpropp kanske. Idag är sista dagen som J är hemma med sina tio pappadagar. Kan inte förstå att det gått två veckor redan. Det har gått hemskt snabbt, även fast man nu inte kunde tänka sig hur det var innan mini kom. 

För två veckor sen idag var det den 25 oktober. Jag hade haft förvärkar i några dagar som kom och gick. Jag ringde till förlossningen som jag skulle på fm och bokade en tid för ultraljud dagen efter. dom gör alltid ett ultraljud när man är i 40+3 för att kolla så allt är bra och att det finns tillräckligt med fostervatten kvar. Fick tid dagen efter tjugo över åtta.
Kände under förmiddagen hur värkarna tog i mer och mer men inte så jag inte klarade av det. Men jag tänkte att det lägger nog av igen. Hade tvättid och sprang upp och ner i tvättstugan hela dagen. Badade Julia på kvällen eftersom hon skulle på dagis dagen efter. vi hade bestämt att hon och Fanny skulle sova hos mormor den natten eftersom vi skulle iväg tidig på ultraljud och lillans dagistider är från 8,30 på morgonen. J lämnade henne där på kvällen och storan cyklade dit efter kören. Jag sa till J att det nog kunde vara nått på g nu. men att jag inte visste. Låg i sängen hela kvällen och kollade på tv medans jag klockade mina värkar. Dom kändes en hel del men fortfarande inte så jag kände att det var dags. Eller var det det..? Jag kunde inte avgöra. Visst fan gjorde det rejält ont nu, men det var väldigt oregelbundet. Om jag låg stilla så var det ca åtta minuter imellan, men om jag reste mig upp så kom dom direkt och var mycket tätare. Vid strax före elva så ringde jag förlossningen och förvarnade att vi förmodligen var på ingång under natten. Hon frågade hur det kändes om jag kände att jag ville komma in på en gång. Då jag svarade att jag inte visste. Då sa hon att det förmodligen var lugnt än så länge för så brukar dom flesta svara när det inte riktigt är dags än.. Men jag vet ju att jag tänkte lika när Julia skull födas och då var det helt öppet när jag kom in.
J frågade om vi skule åka och mitt svar blev som vanligt den natten -Jag vet inte. Gå och vila en timme du så håller jag ut. Men det ville han inte utan bestämde att nu åker vi in.
Så ca tjugo över elva åkte vi in till förlossningen.
Där var det mer eller mindre fullbelagt och vi fick vänta en stund och sen gå in i en undersökningssal. Barnmorskan kände på mig och höll på att sätta sig ner när hon kände att det var öppet åtta cm. Så det var raskt in i sista lediga förlossningsrummet och byta om. Dom la en kurva på mig för att se värkarbetet. Nu började det bli riktigt drygt och det var svårt att ligga still när det tog i som mest. Efter  en stund ringde jag på klockan för jag ville verkligen gå och kissa och då tog dom bort kurvan och var nöjda med det dom hade sett. Värkarna efter det är lite dimmiga för dom gjorde helvetiskt ont. J stöttade och hjälpte mig enormt. Var så skönt att han var där. När dom sen kom in och frågade om det tryckte på neråt och jag svarade -jag vet inte.. som vanligt så kände hon på mig och det var helt öppet och barnet hade kommit en bra bit ner i förlossningskanalen. Så nu var det bara att ta i liksom. Aj aj aj.. Fan vad det gör ont att föda barn. Barnmorskan och uskan som var där var imponerade att jag körde utan bedövning..old school liksom. Men det finns ju ingen bedövning som biter på utdrivningsskedet tydligen förutom lustgas och det ville jag inte ha. Jag vet inte hur många krystvärkar det blev men det var långt imellan dom och dom tog inte i som barnmorskan ville riktigt. Så jag fick krysta på eget bevåg vid varje värk. Men kanske sju krystvärkar mellan tummen och pekfingret. Jag ville bara fly, om jag kunde det så skulle det nog gå bort.Allt jag kunde tänka på var hur jag skull slippa ha så ont.Men sanningen var ju att det bara fanns ett sätt. Men hjärnan sökte andra lösningar febrilt. Skjut mig!
Men så sa barnmorskan att det förmodligen bara var två ggr kvar och det var som ljuv musik i mina öron. Jag tog i från tårna och höll ut så länge det gick. Och sen var det över.
Nellie låg på mitt bröst och var redigt arg ♥

Perfekt från topp till tå. 3994 tung och 52cm lång klockan var 01,32.

Sen skulle ju moderkakan ut och det skulle sys utan bedövning. Halleluja det gjorde förbaskat ont kan jag lova.
Barmorskan tyckte det var en perfekt förlossning och tyckte jag kunde vara hemskt nöjd med en sån fin upplevelse.. jaha tänkte jag och kände mig som jag blivit våldtagen av ett godståg. Men men..
Sen fick vi vara ifred och Nellie ville ha mat direkt. Det gick så bra så. J var skithungrig och blev glad när den obligatoriska smörgåsbrickan kom in. Vi fick välja vad vi ville dricka och jag tog kaffe och J tog te tror jag.
Eftersom man inte får åka hem förrän efter första barnläkarundersökningen så skulle vi få vänta på den först...på BB. Ja dom behövde rummet på förlossningen då det tydligen strömmade in nya blivande föräldrar hela tiden. Babyboom extraordinär liksom.
Suck BB, dit ville jag inte! Ligga på en sal med nån annan och känna sig allmännt övervakad av all personal. Men men klockan var typ halv fem eller så. Så det var bara att följa med upp. Och mycket riktigt, i salen vi fick (Vilket förövrigt var samma sal som jag hade med fanny tretton år tidigare. men då helt själv eftersom det var långt ifrån babyboom -97) ligga brevid en familj som hade förlöst sin baby med sugklocka = huvudvärk= jätteledsen baby. Mamman hade sen varit på op eftersom hennes moderkaka inte kommit ut helt. Plus att det var deras första barn och hon kunde verkligen inte få till det med amningen = hungrig bebis.= jätteledsen bebis. Men nellie sov som en stock och J likaså. Inte jag dock inte så mycket som en blund. Jag låg och höll för öronen på nellie så hon skulle kunna sova. Låg och lyssnade och funderade på vad klockan kunde vara. Men så blev det tillslut morgon och frukosten serverades ute i matsalen. Vi klädde på oss och efter frukosten så var det barnläkarundersökning. Som naturligtvis gick lysande =O) Sen åkte vi hem och hämtade Lillan hos mormor. Sen åkte vi hem! Var hemma ca 10,30 tror jag.

Ja det var väl så det gick till i kortform och som jag minns det =O)


Och här var hon alldelles ny inne på förlossningen.

♥♥♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0